Turneringsstrategi - artikelserie (del 1 av 4)

Här börjar en artikelserie om turneringar, vilket då avser flerbordsturneringar (Multi-Table Tournaments). Artiklarna kommer förklara olika former av turneringar, men framför allt ge tips om användbara strategier.

Prisstrukturens och dess betydelse

Något av det allra viktigaste att förstå när det gäller turneringar i poker är prisstrukturens betydelse och hur det påverkar vad som är korrekt strategi. Många spelare har som mål att hamna på prisplats i en turnering och anpassar sin strategi utifrån detta, vilket dock är ett felaktigt sätt att ta sig an en turnering. I denna artikelserie redovisas bland annat strategier för att nå långt i en turnering.

I en vanlig turnering brukar ungefär var tionde spelare få pris (notera att detta kan skifta en hel del beroende på olika faktorer) och förstapriset utgörs av runt 20% av den total prispotten. Det viktigaste att tänka på är dock att prisstrukturen är asymmetrisk, vilket här innebär att de lägsta prisplatserna får mycket små priser medan prissummorna ökar kraftigt för topplatserna.

Spelar du i en turnering med 375 startande och 40 får pris, kommer du bara få obetydligt mer tillbaka än ditt inköp om du till exempel placerar dig på plats nummer 38. Om vi adderar faktumet att du kommer vara bland de cirka 90% som kammar hem noll oftare än bland de ca 10% som vinner pengar framstår det väldigt tydligt att en strategi som är anpassad till att blott hamna på prisplats inte kommer ge ett positivt resultat i längden.

Eftersom du oftast hamnar utanför pengarna måste vinstsumman de relativt få gånger du placerar dig på prisplats vara stor nog att bekosta dina inköp de gånger du inte vinner. Det är med andra ord bättre att nå riktigt långt i en turnering en gång än att precis nå fram till pengarna två, tre eller till och med fyra gånger.

Spelar du Sit n gos är prisstrukturen symmetrisk och då är det ett bra förstamål att sikta på en prisplats och väl där sträva vidare efter än bättre placering. Men på grund av den asymmetriska strukturen i turneringar där prissummorna först ökar marginellt för att stiga kraftigt vid de sista prisplatserna måste du sätta upp andra mål.

Exakt hur du ska förhålla dig till platserna i turnereingen beror på hur platt eller brant prisstrukturen. Med en platt prisstruktur menas att det är relativt liten skillnad för de högre prisplatserna kontra de längre, men notera att det fortfarande rör sig om en assymetrisk struktur. Är det en brant prisstruktur är det extra stor skillnad mellan de stora och små priserna.

Innan vi går vidare med mer konkreta tips ska vi snabbt gå igenom de olika turneringsformerna.

Turneringsformer

Det finns flera olika typer av turneringar samt specifika tillämpningar som kan gälla i vissa fall. Dessa ska vi här gå igenom som kortast.

Freerolls är turneringar som är helt gratis, men ändå betalar ut priser i form av pengar och ibland turneringsbiljetter eller dylikt. Läs mer på sidan om freerolls.

Satelliter är en speciell turnering där det inte handlar om att vinna prispengar utan plats till en större turnering. Till exempel kan kostnaden att delta i en satellit vara $1 och på spel finns platser till en turnering där inköpet är $200. Oftast är det mindre än 10% - ibland bara en spelare – som vinner något i satellit-turneringar.

Inköp (buy-in) och avgift är vad kostnaden består av då du anmäler dig till en pokerturnering. Detta brukar ibland skrivas likt $10+$1 och innebär att inköpet är $10 och avgiften är $1. Skillnaden mellan inköp och avgift är pengarna från det förra läggs till den totala prispotten medan pengarna från det senare hamnar hos arrangören (dvs. pokerrummet om du spelar på nätet).

Blindstruktur är ett schema för hur blindsen höjs under turneringens gång. I en snabb turnering kan dessa till exempel höjas var tredje minut medan en mer normal frekvens är var tionde minut. Vanligt är att blindsen startar på 10/20 och höjs sedan progressivt medan turnering fortgår. En bit in i turneringen brukar också en ante börja betalas av varje spelare.

Startmarker är antalet marker varje spelare har vid turneringens början. Vid lägre inköp är det vanligt med runt 1500 startmarker medan det ofta är mer då inköpen är högre (observera att ditt inköp inte har ett direkt samband med storleken på startmarker).

Re-buy är en möjlighet som erbjuds i vissa turneringar och då gäller att den spelar som blivit utslagen ur turneringen får köpa in sig på nytt. Inte sällan gäller i sådana fall restriktioner om att detta får ske under första timmen eller liknande.

Add-on liknar rebuy, fast i det här fallet handlar det om att fylla på med mera startmarker innan spelaren blivit utslagen.

Sen anmälan innebär att det är tillåtet att anmäla sig en tid efter turneringen startat.

Rent strategiskt finns en del att tänka på rörande Rebuy och add-on. Tillåts rebuy och du själv inte tänkt använda möjligheten (du måste förstås betala summan för inköpet en gång till) innebär det att dina motståndare får en eller flera extra möjligheter. I gengäld ökar prispengarna för varje rebuy – det är därför en neutral värdeförändring.

En annan aspekt är att turneringar där rebuy är tillåtet ofta innebär extra löst och aggressivt spel under den gällande rebuy-perioden och du bör tänka in att möjligheten till rebuy kan ligga bakom ageranden hos vissa motståndare.

I sista delen i denna artikelserie kommer vi gå in på ett par ny turneringsformer som dykt upp på senare tid.